5 stegsguiden – kom igång med podcasts

1. Planering

Vi tjatar mycket om det här, men det tåls verkligen att upprepas. Nästa stycke är lånat från vår artikel om webinars, som du hittar här.

Innan ni sätter igång med podden (och vad som helst egentligen) ta ett steg tillbaka och fundera på syftet. Att bara ersätta ett fysiskt möte duger inte som svar här. Ska ni ge ett första intryck inför potentiella kunder? Behålla kontakten med gamla kunder? Skapa engagemang inför en produktlansering? Sprida samhällsviktig information? Välj ett tydligt syfte och dela sedan in alla efterkommande tankar i effekter, bieffekter och bonus. Ert syfte bör också vara direkt kopplat till målgruppen. Är målgruppen till exempel “nya kunder” är det svårt att komma undan att syftet blir ett första intryck. En önskad effekt är att de börjar känna till ert varumärke, en bieffekt att de faktiskt tycker om er och en bonus om de köper det ni erbjuder. Vill du verkligen nörda ner dig i effekt, läs vår artikel om effektprinciperna här!

2. Innehåll

Okej, så nu har ni ett syfte, önskad effekt och kanske till och med en bonus. Då kan vi sätta igång med själva podplaneringen. Du behöver ett format och ett manus. Det är egentligen lite dumt att försöka kategorisera format, men eftersom vi aldrig skyr en utmaning kommer här ett litet försök.

Det vanligast förekommande formatet är intervjun. Tänk det klassiska radioprogrammet som de flesta av oss känner till, med en programledare som frågar ut inbjudna gäster.

Mer fritt än intervju är samtalet, som tillskillnad från intervjun kan ha flera jämlika aktörer. Oftast finns det en informell samtalsledare som håller lite ordning (folk ska inte prata i mun på varandra), men ingen regelrätt programledare.

Sen har vi mer specialiserade format som reportage, som ofta görs ute på plats någonstans, monologen/föreläsningen, som mer kan jämföras med ett inspelat tal.

Sist har vi radioteatern, som är ett väldigt producerat program med skådespelare, ljudeffekter, musik och berättarröst. Sen finns det åtskilliga fler format och hybrider, men det är inget vi ska gå in på här.

Ditt manus beror på vilken typ av format du väljer, men det finns några grundregler. Absolut minst bör du ha ett stolpmanus med ämnen, vem som ska prata om varje ämne och ungefär hur lång tid de ska ta. Har du aldrig gjort en podcast förut så sikta på 20-30-minutersavsnitt. Alla minuter efter 30 minuter måste vara argumenterade för, hur bidrar de extra minuterna till göra avsnittet bättre?

Gör gärna ett testavsnitt med avsikten att det aldrig ska nå omvärlden. Se det som er lilla experimentverkstad. Testa era idéer, släng bort dem, hitta på nya och lek runt. På så sätt få alla chansen att hitta sin röst i programmet, öva på sina färdigheter, kanske göra bort sig och förhoppningsvis hitta glädjen i poddskapandet! Det är inte ovanligt att man börjar med ett format men landar helt och hållet i ett annat.

3. Inspelning

Du behöver inte en studio för att spela in en podcast. Några av de bättre poddarna är inspelade på fik, i bilar, på båtar ute till havs och i folks sovrum. De viktigaste tekniska komponenterna du behöver är 1) bra inspelningsutrustning 2) en rimlig ljudbakgrund 3) ett snällt rum. Vi går snabbt igenom de tre.

Inspelningsutrustning

Först och främst behöver du någon form av mikrofon. De flesta mikrofoner duger faktiskt här och precis som med alla annan medieproduktion så är det budskapet som ska styra tekniken. Har du bara en laptopmikrofon så är det din bästa mikrofon. I den bästa av världar har du en stormembransmikrofon med puffskydd i en stötsäker hållare, men den bästa mikrofonen är alltid den du kan ha nära munnen. Som inspelningsapparat använder vi hos oss en Zoom H6, som tillåter inkoppling av externa mikrofoner och är lätt att ta med sig. Men här finns lika många alternativ som det finns podcasts. Med en hyfsat modern dator och en USB-mikrofon kan du spela in på datorn.

En rimlig ljudbakgrund

En rimlig ljudbakgrund innebär att du ska ha en bakgrund som inte är störande för lyssnaren, överröstar ert tal och som lyssnaren kan förstå. Det innebär inte att det behöver vara helt tyst. Tänk på de absolut bästa radiodokumentärerna du har lyssnat på. Tänk på ljudet av apparater och larm från intervjuer på sjukhus, ljudet av polisbilar när någon spelat in på New Yorks gator eller fågelkvitter och brusande grenar från valfritt naturprogram. Spelar du in i en intressant miljö: använd den i ditt program! Berätta för lyssnaren vad de kan förvänta sig av bakgrundsmiljön.

Se bara till att din miljö inte innehåller alldeles för högljudda plötsliga ljud som kan skrämma lyssnaren och att bakgrundsljudet inte överröstar din egen röst. Tänk också på att vara in en miljö där bakgrundsljudet är hyfsat konstant så att du kan klippa i podden utan problem. Ju mer tydligt bakgrundsljud, desto krångligare att klippa. Mumlet från ett café funkar oftast bra, medan högljudd musik kan vara svårare.

Ett snällt rum

Med ett snällt rum menar vi ett rum med bra rumsklang, eller eko som det också kallas. Ditt hörselsystem är en fantastisk apparat som kan ignorera ekot när du hör någon prata i verkligheten. Tyvärr funkar inte samma sak när du spelar in med en mikrofon. Allt eko kommer med. Den optimala inspelningsplatsen, ljudmässigt, är därför egentligen en studio. Sen har de flesta av oss inte tillgång till en studio.

Den bästa inspelningsplatsen som de flesta av oss har tillgång till är därför i ett ombonat rum med mycket tyg i. Många podcasts spelas in i sovrum, fullt med kuddar och täcken som fångar upp ekot. Vill du inte spela in i sovrummet kommer man långt på att hänga upp lite tjockare tyger runt om sig som absorberar ekot. Gör testinspelningar och testa att flytta runt tills du får ett fint ljud på det. Spelar du in på ett ställe med andra människor, exempelvis ett café, brukar eko inte vara något större problem då människor och deras kläder också stoppar eko.

Några snabba tips om inspelning:

Se till att varje person som ska prata i podden har en egen mikrofon, då blir det lättare att klippa i (mer om det nedan).
Gör ett ljudtest, spela in någon minut i början, pausa sedan inspelningen och lyssna på det. Låter det bra? Ekar det? Är ni tillräckligt nära mikrofonerna? Prasslar någon med sitt manus?
Sitt med ditt stolpmanus under inspelningen, gör noteringar på saker som du tycker blev bra och sånt som ska klippas bort. Titta med fördel på inspelningsapparatens klocka och notera tidpunkter.
Sa någon något riktigt bra men snubblade på orden? Be dem ta om det, så du får en chans att klippa.
Har gärna ett öga på er inspelningsapparatur under inspelningen. Inget är värre än att inse att ens superintressanta samtal inte spelades in.

4. Redigering

Så nu har du ett syfte, ett stolpmanus fullt med anteckningar och en lång ljudfil. Hur tusan ska det här bli 30 minuter? Att klippa film och ljud är ett hantverk, så vi kan inte lära ut något annat än grunderna här. Men du ska få det viktigaste. Börja med att importera din ljudfil i lämpligt klipprogram. Vi använder Adobe Audition, men det går lika bra med gratisprogrammet Audacity (som några av Sveriges största podcasts klipps med). Klipp ditt program från början till slut och stöd dig på dina anteckningar. Ta bort onödigt långa tystnader och onödigt upprepningar. Har du spelat in alla personer med egen mikrofon kan du trolla och korta ner fel genom att låta dina medverkande “bli avbrutna” av varandra. Det kan låta konstigt, men är ett väldigt effektivt sätt att korta ner ett för långt utlägg.

Under tiden som du klipper, med hjälp av ditt stolpmanus, leta efter ställen att lägga in små kapitelindelningar med hjälp av vinjetter. En bra längd på en diskussion är allt mellan 4-15 minuter beroende på hur lång din podcast är. Över 15 minuter börjar det bli svårt för de flesta lyssnare att hålla fokus. Avsluta redigeringen med att lägga in en vinjettlåt i början och i slutet.

De flesta poddar brukar börja med en så kallad cold start innan själva innehållet drar igång. Lite lättsamt småprat innan innan introvinjetten och allvaret. Det kan du spela in med flit genom att informera dina medverkande eller klippa in sånt som blev bortklippt från resten av avsnittet. Du kan också använda den här tiden till att klippa in de bästa bitarna från podden som en liten trailer. Din cold start bör inte vara mycket längre än en minut, helst kortare.

5. Publicering

Nu har du en podcast! Bra jobbat! Hur får du ut den? Internet kryllar av tjänster för att hjälpa dig att publicera din podcast. Vill du få in din podcast hos poddtjänsterna behöver du en RSS-feed och en omslagsbild.

En RSS-feed är din podcasts hemvist, en adress som ständigt uppdateras med ditt senaste avsnitt. Det finns lika många leverantörer av RSS-feeds som det finns poddar; RSS.com, SoundCloud och Libsyn för att nämna några. De har olika funktioner i form av statistik, marknadsföring och kostar olika, så välj den som bäst passar dina behov.

Omslagsbilden är din podcasts ansikte utåt. Den visas i poddtjänsternas bläddringslistor. Hur din omslagsbild ska se ut är helt upp till ditt tyckte och smak, men det vanligaste är en bild på programledarna och en titel. Bildfilen ska helst vara 3000x3000pixlar och absolut minst 1400x1400pixlar. Även om flera tjänster accepterar bilder i en mindre storlek riskerar du att bilden ser lågupplöst på dina lyssnares enheter, så följ standard!

När du har en RSS-feed och omslagsbild så är du redo att försöka få din podcast hos de olika poddtjänsterna. De mest välkända plattformarna i Sverige är Spotify, och Apples Podcaster. Du hittar Apples guide för podcasts här och Spotifys här.

Lycka till!