Webbdirektivet 2018 för film

Jobbar du på en myndighet, ett landsting, en kommun eller tillhandahåller du på annat sätt en offentligt finansierad service? Då är det hög tid att se över hur tillgänglig din webbplats och övriga medier är för dina besökare. Från och med 2020 ska din webbplats och dess nypublicerade innehåll vara anpassat så att det följer den kommande lagstiftningen om tillgänglighet till digital offentlig service, eller webbdirektivet som det också kallas efter det EU-direktiv som ligger bakom. Lagen är inte helt på sin plats än och vi får veta mer om webbdirektivet när 2018 blivit 2019. Så i nuläget vet vi inte exakt vilka riktlinjer som gäller när det kommer till film. I denna artikel redogör vi för de vanligaste tillgänglighetsanpassningar som finns för film och vad du ska tänka på.

Vågar vi fortfarande göra film?

Vi börjar med att titta på en vanlig fråga:

Vågar vi fortfarande använda film? Är inte text mer tillgängligt?

Det här är samma typ av frågor som dök upp i samband med GDPR: Vågar vi fortfarande ha ett medlemsregister eller nyhetsbrev? Vågar vi fortfarande be om våra kunders kontaktinformation? Svaret är Ja, om det finns ett syfte och om genomförandet kvalitetssäkras.

Om vi har bestämt oss för att göra filmer bör vi ställa oss frågan: Hur gör vi filmerna så att så många som möjligt i vår målgrupp kan ta till sig dom? Höra eller se innehållet? Kunna hänga med i handlingen och förstå det språk som används?

Skapa dig förutsättningar för att göra rätt

Säkerställ att ni får bra förutsättningar för att möte det nya direktivet. Därför råder DIGGs riktlinjer att ni exempelvis ställer krav på tillgänglighet redan när ni upphandlar er filmleverantör. Viktiga aspekter att ha med i kravställningen kan vara:

1. Har leverantören dokumenterad erfarenhet av tillgänglighetsarbete?
2. Har den tidigare gjort filmer med undertextning?
3. Kan leverantören visa upp exempel på filmer som syntolkats?
4. Vet leverantören vad det innebär att göra filmer som är förberedda för teckenspråkstolkning?

En vanlig fallgrop här är att ställa frågan som en enkel kryssruta. Var noga med att se dokumentation på tillgänglighetsarbetet. Kryssrutor är lätta att kryssa i. En leverantör som inte kan visa att den har erfarenhet av arbetet kan förmodligen inte hjälpa er med det absolut viktigaste:

Planera produktionen med hänsyn till tillgänglighet redan från början.

En filmproduktion som har haft tillgänglighet i åtanke redan från planeringsstadiet blir tillgänglig för fler, med färre anpassningar (och stora kostnadsbesparingar som följd!). Det kan handla om både små och stora saker som:

1. Val av form och uttryck på filmen
2. Utformning av manus så att det blir lätt att översätta
3. Grafik som placerats så att en teckenspråkstolk enkelt kan placeras i bild
4. Grafik som inte blinkar och som har hög kontrast

Olika former av tillgänglighetsåtgärder

Undertextning

Den vanligaste formen av tillgänglighetsanpassning är undertextning. Det är en mycket effektiv men ofta förbisedd anpassning som de senaste åren blivit allt vanligare. Oftast inte av tillgänglighetsskäl utan på grund av att vi oftare ser filmer utan ljud. Det har också blivit lättare att göra sina egna undertexter vilket bidragit till en explosion av mer eller mindre bra undertexter. Oftast ligger problemet i att den som skriver undertexterna, och därför redan vet vad som sägs i filmen, skriver på ett sätt som kan innebära att alla inte hänger med. Att skriva undertexter är inte bara att skriva av det som sägs utan att lyssna, tolka och koka ner människans ganska röriga tal till text som alla hinner med att läsa. Det finns standarder för undertextning.

När du har dina färdiga undertexter, bränn inte in dem utan inkludera dem i spelaren. På detta sätt kan tittaren själv välja storlek och färg på texten.

Syntolkning

En annan typ av anpassning är syntolkning, där en inspelad röst berättar viktig information om vad som händer i filmen när det inte framgår i det vanliga ljudet. En bra planerad film för den typen av tillgänglighet kan ibland inte behöva någon syntolkning utan all information framgår redan i filmens ordinarie ljudspår. Det kan exempelvis handla om att karaktärer tydligt presenterar sig när de kommer in i bild eller berättar vad de gör. I det fall där en syntolk ska användas är det viktigt att den är erfaren och vet vilka delar som behöver beskrivas i en scen.

Översättning

En ofta förbisedd tillgänglighetsanpassning är översättning till olika språk. Komplexiteten i översättningar rör sig mellan enkla undertextningar på engelska, dubbning på Tigrinja till översättning och tolkning på svenskt teckenspråk. När det gäller svenskt teckenspråk är det viktigt att veta att många döva och hörselskadade har svenskt teckenspråk som sitt förstaspråk och svenska som andraspråk. Därför bör du som myndighet eller samhällsaktör tillhandahålla dina filmer även på detta språk.

Övriga tillgängligshetsanpassningar

1. Tillhandahåll en textversion av informationen som finns i filmen, då det kan komma att bli ett lagkrav.
2. Använd en robust videospelare. En robust videospelare är väl beprövad och har  möjlighet till anpassningar (slå av och på undertexter, enkel att manövrera, uppdateras regelbundet, etc.)
3. Tänk att även se över vilket språk din målgrupp har som huvudspråk. Antalet svenskar som har till exempel arabiska som modersmål har ökat de senaste åren.

Vad händer om vi bryter mot webbdirektivet?

Först och främst så får inte er målgrupp den information som de har rätt att få. För det andra kommer den kommande tillsynsmyndigheten förmodligen ha möjlighet att döma ut viten eller använda andra straffmetoder. Beloppen tros inte landa i paritet med dem för GDPR, men vitesbelopp bör inte vara drivkraften för att tillhandahålla information på ett tillgängligt sätt.

Sammanfattning – en liten checklista

1. Ställa krav på dokumenterad erfarenhet vid upphandling av leverantör
2. Planera redan i förväg för att filmerna ska kunna anpassas och få med det i din kravställning
3. Se till att nödvändiga anpassningar görs, minsta möjliga åtgärd är undertextning
4. Använd robusta videospelare som exempelvis tillåter undertexter och gärna val av ljudspår.
5. Förbered för att syntolka filmer där viktig information inte framgår i filmens ordinarie ljud

Du kan redan nu läsa om vad den sakkunniga myndigheten DIGG har för riktlinjer för din webbplats här. Har du frågor eller funderingar gällande tillgänglighetsanpassningar för film så kan du höra av dig till kim.johansson@populate.se