10 frågor inför ett större filmprojekt

Trots att vi jobbar med film nästan varje dag försöker vi alltid vara ödmjuka inför att ett filmprojekt sällan går ut på att “bara göra en film”. Även om sociala kanaler mer och mer skriker efter film ska film aldrig göras enbart för films skull – internet behöver inte “en till film”.

Därför har vi en rutin där vi försöker ställa 10 frågor inför varje större projekt. De här frågorna har hängt med oss nästan sedan starten och vi tycker att de håller fortfarande. Här går vi igenom frågorna och varför vi tycker de är viktiga att ställa innan man sätter igång. Varsågod att stjäla rakt av!

1. Finns det en budget för projektet?

En budget går inte bara till inspelning eller kameror, utan till tid och hjälper till att sätta ramarna för projektet. Obegränsad budget är härligt, men sällan en realitet. Att vara öppen med vilken budget man kan avsätta för projektet, sparar i de flesta fall tid – och tid är också pengar.

Budget översätts i de flesta organisationer direkt till tid – vilka resurser är frilagda för att lägga tid på detta? Intervjupersoner, sakkunniga, projektledare eller medverkande medarbetare, alla behöver ta av sin tid för att kunna medverka i projektet.

2. Finns det en tidsplan?

Det här är den andra viktiga ramen för projektet – hur lång tid har vi på oss? Finns det någon deadline som satts av en verklig händelse, exempelvis en informationskampanj eller ett möte där filmen ska visas? I vissa projekt är faktiskt tidsplanen en av de viktigaste kvalitetsmålen, om filmen inte blir klar till ett visst datum blir den obrukbar.

3. Finns det en tilltänkt projektledare från ert håll?

Att bedriva ett filmprojekt är lite som att bygga ett hus – oavsett hur bra ritning man har blir det alltid en massa små beslut som behöver fattas på stående fot. Man kan också stöta på hinder eller förändrande förutsättningar som gör att större beslut behöver rivas upp eller göras om. Att det då finns en person som kan vara med och ta ett helhetsansvar tillsammans med filmbyrån gör att man får ett bättre slutresultat. Dessutom snabbar korta beslutsvägar (en person vs. en ständigt växande projektgrupp) på projektet.

4. Vad ska projektet leda till för resultat?

Alla bra kommunikationsprojekt har någon form av mål. Med den här frågan eftersträvar vi ett svar i form av en mening. Meningen ska helst innehålla en siffra, “ökning/minskning” eller “ja/nej”. Exempelvis: fler ska genomgå fosterdiagnostik, färre ska sortera sina sopor fel eller folk ska veta vilken alternativ väg som är bra när en tunnel byggs om. Den här typen av mål kallar vi för mätbara och det går att formulera det flesta mål som mätbara.

5. Har ni övriga kommunikationssatsningar (förutom filmen) inplanerat?

En film är ibland en del i ett bredare kommunikationsprojekt. Finns det övriga produktioner i projektet, exempelvis broschyrer, hemsidor, bildtavlor eller annat är det bra om vi känner till och kan anpassa filmen så att den passar med det övriga. Det underlättar också den tidsmässiga planeringen av projektet, att saker och ting blir färdigt lagomt till att det behövs i projektet.

6. Finns det information som beskriver projektets målgrupp?

Att det är viktigt att känna sin målgrupp är ett etablerat faktum idag, annars skulle inte informationsinsamlande bolag som Meta, Google och TikTok omsätta miljarder. Det krävs dock inte alltid en algoritm och gigabytes med data för att definiera sin målgrupp. Ett enkelt knep är att föreställa sig en typperson som man tänker behöver ta del av informationen i filmen. Är hen en småbarnsförälder? Bilpendlare? Fiskare? Otroligt kunnig när det kommer till hållbar skogsavverkning? All sån här förkunskap om målgruppen är viktigt när innehållsfasen i projektet drar igång. Om vi kan göra antaganden om att målgruppen har en viss förkunskap om ett ämne kan vi undvika onödiga förenklingar – eller motsatsen – om vi antar att vår målgrupp är helt okunnig om filmens ämne kanske vi ska stoppa in en kort förklaring i början?

7. Finns det personer att intervjua för att få en bättre kunskap om målgruppen?

Ibland behöver man ännu mer information om målgruppen för ett filmen ska kunna så sitt resultat. I exempel med fosterdiagnostik kan det vara intressant att veta varför vissa väljer att inte tacka ja till fosterdiagnostik. Är det okunskap, rädsla, misstro mot myndigheter eller bara ointresse? En intervju med någon som ingår i eller känner till målgruppen kan underlätta i vissa projekt.

8. Vilka digitala kanaler har ni tänkt för spridning av filmen?

Ibland är svaret på den här frågan bara: “Vår hemsida” och ibland är svaret “I en trestegsraket med fas 1 fokuserande på reach och sedan längre ner i tratten så…” Oavsett hur ni ser på spridning är det bra för både manusförfattaren och redigeraren att känna till. Ska filmen marknadsföras på storieskanaler som TikTok är det viktigt att filmerna börjar tidigt med budskap. Ska filmen istället ligga på er site kan man unna sig ett lugnare tempo, bland annat. Vidare kan det behöva produceras kringmaterial (stillbilder, kortversioner, formatanpassningar) som är bra att ha med redan i planeringsstadiet.

9. Har ni dedikerade resurser som jobbar med era sociala kanaler?

Det här är viktigt, inte bara för att vi ska veta vilka som ska ta emot leveransen utan även för att hantera den eventuella spridningskampanjen som kan vara kopplad till filmen. Ibland kan det också vara så att en film kan få stort genomslag och då behövs någon eller några som kan hantera kommentarer och reaktioner.

10. Finns ytterligare information som är relevant för projektet?

Det här är ett klassikt fritt skrivfält. Det finns nästan alltid något litet som inte passat in i frågorna ovan som ändå är relevant för projektet. Är det viktigt att alla medverkande följer en viss klädkod? Att filmerna även ska översättas till spanska? Behövs särskilda tillstånd inför inspelningen? Allt mellan “Bra att veta” och “Absolut livsnödvändigt att veta” kan klämmas in på denna punkt.